PUBEN DÄR HITLER HÄNGDE.
En medelålders man på fel sida baren på the Poste House
På Cumberland street inne i city, mitt i gay-distriktet, ligger en av Liverpools mest genuina pubar, The Poste House. Det är också Liverpools billigaste pub. Den är sliten och gammal som gatan - precis som en hel del av klientelet.
"Det här är en "old-mans-pub", berättade en student för mig första gången jag besökte - och blev förälskad i - the Poste House. Mycket riktigt satt det mest äldre människor där just då och diskuterade livets väsentligheter. Som hur det går för Everton. För det är också en Evertonpub. Vi bjöds raskt att sätta oss hos ett par äldre distingerade gentlemän som brast ut i "Thank you for the music" när vi berättade att vi kom från Sverige. "Varför kommer ni hit och letar efter Beatles. Ni har ju Abba..." Den ene mannen började göra konstiga tecken mot mig, samtidigt som han log mot mig som om vi hade en hemlig överenskommelse. Den andre härsknade till lite och satte sig vid ett annat bord. När jag träffade honom i baren frågade jag vad det var frågan om, det där med tecknen. "Han skulle inte hålla på så där. Vi är frimurare och han fick för sig att du också var det. Det där var våra hemliga tecken..." Sån´ t händer på the Poste House.
Stammisarna på The Poste House kan också vara Liverpools mest lojala. Så lojala att när hela gatan skulle rivas och byggas om så blev protesterna så stora att man sparade puben! Det gör att gatan ser ut som den tappat en tand. Poste House är ett par våningar lägre än husen runt omkring. Nu är det här med Old mans pub inte hela sanningen. På övervåningen har man byggt en modernare bar och där är det gay-club på helgerna. Vill man se Liverpools rätta själ ska man gå dit en lördag. Då sitter de gamla männen med sina pints och billiga whiskeys på nedre planet och hälsar glatt "Hi luv!" när transvestiterna trippar förbi på sina högklackade. Dom är ju också stammisar. Och varför skulle inte dom hänga på Poste House när alla andra trivs där? No big issue.
Det är den här underbara inställningen till människor som gör att jag älskar scousers. Som ett homosexuellt par uttryckte det på en annan pub: "Vi förstår inte varför vi har en pride-festival i LIverpool. Här får ju alla vara som dom är ändå..."
Personligen ser jag det där med gay-cluben lite som historiens hämnd på en av gästerna som ryktas ha frekventerat stället när förra seklet var ungt. Det var en ung österrikare som påstås ha hälsat på sin halvbror i Liverpool 1912. Ni gissar rätt. Adolf Hitler.
Nu är det förstås osäkert om han verkligen var i LIverpool. En del säger att det finns en lucka i hans förehavande just för den här tiden. Vad vi vet är att hans halvbror Alois faktiskt bodde i stan med sin familj. Det är Adolfs svägerska som berättat om besöket i sina memoarer. Adolf skulle ha kommit å släktens vägnar för att se om man tillsammans med Alois kunde starta hotellverksamhet i stan. Och då passade man på att ta nåra pints på The Poste House. Vi kollar inte den historien närmare. Det vore ju trist om den skulle spricka. Men mer om familjen Hitler i Liverpool i nästa krönika.
Poste House har funnits på Cumberland street sen 1820-talet och det är inte bara unge Adolf som sägs ha njutit det bärnstensfärgade guldet i lokalen. På gästlistan från modern tid finns Bob Dylan, The Beatles (en dag ska jag starta den enda puben i Liverpool där dom INTE har druckit), Debbie Harry och Noel Gallagher. Före dom sägs James Maybrick - en av dem som utpekats som Jack the Ripper - ha svängt en bägare här, liksom ordvrängarna William Thackeray, Herman Melville (han med Moby Dick) och Nathaniel Hawthorne.
Det må vara hur det vill med den saken. Jag gillar puben för dom som går dit idag.